Så ser löneläget ut år 2023

De senaste åren har inneburit reallöneökningar för de allra flesta.
Fram till i fjol.

Visserligen fortsatte medianlönerna att öka, enligt Akavias senaste lönestatistik som bygger på enkätsvar från 46 000 av förbundets medlemmar, men den nominella löneuppgången var betydligt lägre än inflationen som under lönenkätens mätperiod (oktober 2021–oktober 2022) låg på nästan 11 procent.

Även i år kan de flesta räkna med reallönesänkningar. För några veckor sedan blev det klart att det så kallade märket (industriavtalet), som fungerar som ett slags norm för löneökningarna på arbetsmarknaden i stort, sattes till 7,4 procent fördelat på två år.

Inflationen lär vara fortsatt hög åtminstone under 2023.

– Det innebär fortsatta reallönesänkningar, säger Akavias förhandlingschef Mikael Andersson.

– Vi har i våra förhandlingar den individuella lönesättningen i fokus. Inte minst i sådana här tider är det viktigt att den individuella lönesättningen får genomslag och individuella prestationer lönar sig.

Enligt Akavias löneenkät för 2022 var ekonomerna den medlemsprofession som hade den högsta medianlönen: 54 300 kronor i månaden, vilket var en ökning med 2 200 kronor jämfört med året innan. Näst högst medianlön hade it-akademiker med 53 000 kronor i månaden, medan kommunikatörerna hade både lägst medianlön, 42 700 kronor i månaden, och den sämsta löneutvecklingen.

– Våra medlemmar hävdar sig i allmänhet väl på arbetsmarknaden och har generellt haft en bra löneutveckling. Den grupp som sticker ut är kommunikatörerna, vilket jag tror är en effekt av pandemin som
påverkade deras löner hårt, plus att de har haft en långsammare återhämtning.

Vad beror löneskillnaden mellan exempelvis ekonomer och jurister på?

– En förklaring kan vara att ekonomer sannolikt är den profession med högst andel rörlig lön, en annan att många ekonomer arbetar i branscher och på positioner med höga löner.

– Många av juristerna arbetar inom rättsväsendet där man visserligen kan ha individuella löner, men inom relativt fasta löneintervall.

Enligt Akavias löneenkät är det stora löneskillnader mellan olika delar av Sverige. Lönerna är i allmänhet högst i Storstockholm och lägst i norra Sverige.

Medianlönen för exempelvis ekonomer var i fjol i Stockholmsområdet 59 250 kronor i månaden, medan den i norra Sverige stannade på 45 944 kronor. Den procentuella skillnaden var ungefär lika stor bland kommunikatörer, men något lägre bland chefer och andra övriga grupper.

Anställda (medlemmar i Akavia) i privat sektor har i allmänhet högre lön än sina kollegor i offentlig sektor. Till exempel hade privatanställda jurister 2022 en median­lön på 60 000 kronor. Bland statligt och kommunalt anställda jurister var den cirka 11 000 kronor lägre (48 800 respektive 49 000 kronor.

– Statistiken tar inte hänsyn till att exempelvis statligt anställda i allmänhet har bättre villkor vad gäller semester och föräldraledighet än privat anställda, säger Mikael Andersson.

Även mellan könen finns det betydande löneskillnader. Enligt löneenkäten var kvinnors medianmånadslön (samtliga professionsgrupper) i fjol 5 100 kronor lägre än mäns.

Störst var det så kallade rålönegapet bland chefer: 7 500 kronor i månaden eller 90 000 kronor per år. Lägst var rålönegapet bland kommunikatörer (1 300 kronor per månad) och it-akademiker (2 600 kronor per månad).

I samtliga professionsgrupper har män högre medianlöner än kvinnor.

Rålönegapet beaktar inte strukturella skillnader såsom sektor, befattning och ålder, men även efter att hänsyn tagits till dessa finns skillnader mellan kvinnors och mäns månadslöner, om än lägre.
Störst är de bland ekonomer (3 800 kronor) och chefer (4 300) och minst bland kommunikatörer.

– Fram till pandemin minskade löneskillnaderna generellt mellan män och kvinnor, även om man kunde tycka att det gick för sakta. I den senaste löneenkäten är det enbart bland samhällsvetare som lönegapet minskar. Det är svårt att säga vad trendbrottet beror på.

– Vi vet dock att föräldraledighet har stor betydelse för både löne- och karriärutveckling. Det är viktigt att arbetsgivare är uppmärksamma på detta och har ett systematiskt tänk och arbete kring jämställdhet som inte bara fokuserar på lönekartläggning, lönesättning och lönerevision. Det ska också gälla befordran, rekrytering, bra ekonomiska villkor vid föräldraledighet och mycket annat.

För många avstannar löneutvecklingen runt 50-årsdagen. Vad beror det på?

– I Sverige har vi en sammanpressad lönestruktur. Den gör att löneutvecklingen planar ut, att många når ett tak. Vi behöver få en ökad lönespridning, säger Mikael Andersson.

Läs också: Höjt prisbasbelopp - vad betyder det?

Läs också: Så tänker chefer kring lönesättning

Läs också: Lönestatistik: så höga är ingångslönerna