Inför höstens val vore det kanske önskvärd med en livaktig diskussion om olika politiska vägval och lösningar på samhällsproblem. Men istället ser vi en ökad avdemokratisering, ökad politisk intolerans och en minskad vilja att vädra sina politiska åsikter i offentligheten. Det säger Sten Widmalm, som är professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, och som leder forskningsprojektet Det öppna samhället.

Inom ramen för projektet genomfördes i höstas en enkätundersökning om där svenskarna attityder till demokrati undersöktes. Bland annat fick de tillfrågade nämna en grupp i samhället som de ogillade. Det intressanta var att så många som var tredje var beredda att inskränka mötes och yttrandefriheten för personer i den ogillade gruppen.

– Då har man inte riktigt förstått vad demokrati går ut på. Vi måste kunna ha meningsskiljaktigheter utan att vi drar in varandras rättigheter, så länge det inte handlar om en grupp som vill lägga ned demokratin, säger Sten Widmalm.

Andra hot mot yttrandefriheten är att världen upplevs som mer hotfull.

– En stor andel tycker att tillvaron har blivit mer otrygg de sista tio åren och hot är en av de saker som mest påverkar politisk tolerans.

Över hälften av de tillfrågade i enkätundersökningen ansåg inte att de kunde uttrycka sina politiska åsikter offentligt då dessa kan uppfattas som stötande av andra. Det är också vanligare att personer straffas, utsätts för personangrepp och associeras med extremister om de uttrycker en åsikt som avviker från gruppens.

– Det betyder att vi har väldigt strikta åsiktskorridorer. Folk är helt enkelt rädda för att prata med okända om sina åsikter.

Så vad innebär detta för valrörelsen och det kommande valet?

– Det kan göra att de frågor som folk vill diskutera inte kommer fram i valrörelsen. I Sverige slutar inte folk rösta, vi har jättebra valdeltagande, men vad som händer är att man börjar tappa förståelsen för vad demokrati går ut på, frågar sig Sten Widmalm.

Om undersökningen:

Forskningsprojektet "Det öppna samhället" finansieras av nya Myndigheten for psykologiskt försvar, och leds av forskare vid Uppsala universitet.

Undersökningen som genomfördes i samarbete med SOM-institutet under hösten 2021, med ett slumpmässigt riksrepresentativt urval om 3 500 personer.